Allmän och lika rösträtt 100 år
Den allmänna rösträtten är idag en självklarhet för både män och kvinnor i demokratiska länder. Men för 100 år sedan, vid det förra sekelskiftet var det knappast så. I Sverige hade den politiska diskussionen blivit alltmer intensiv. En begränsad rösträtt för män införs redan med det nya systemet 1866. Men strecken för inkomst, förmögenhet, ålder och annat gör att den faktiska rätten bara ökar från runt 20 % i början till 40 % 1908. 1909, under Arvid Lindmans högerministär utökas rösträtten för män ytterligare och resultatet blir omkring 80%. Värre är det med kvinnorna tycker de riktigt konservativa. Inte minst är de fler än männen, som ju försvarar landet, och man kan befara att de tar över. Dessutom är de mindre objektiva och passar inte att ta politiskt ansvar. Och särskilt hemmen blir lidande. Under hösten 1917 tillträder en vänsterregering med liberaler och socialdemokrater under liberalen Nils Edén. Men ett första försök i rösträttsfrågan våren 1918 misslyckas på samma sätt som tidigare. Ute i världen händer mycket och detta får motståndet att vackla på högerkanten. Redan den 14 november 1918 kommer regeringen med en kommuniké som visar att man underhand kommit överens med de konservativa. Därav hundraårsmarkeringen. De formella besluten sker under 1919. Allmän och lika rösträtt genomförs i kommunalval 1919 och i riksdagsvalen gäller beslutet från 1921 och då även fem kvinnor kommer in i riksdagen.
